Texas Hold’em

Texas Hold ’Em är utan tvekan den vanligaste varianten av poker numera. Spelet kan spelas på flera olika sätt, men den mest kända är förmodligen ”no limit”, också känd som ”The Cadillac of Poker”. I denna spelform kan man satsa alla sina marker i varje omgång (man går all in), vilket leder till stora möjligheter att bluffa och kontrollera både spel och motståndare genom hur man satsar. Andra varianter är ”pot limit hold ’em”, i vilken man bara kan satsa motsvarande pottens storlek, och ”limit hold ’em”, i vilken gränserna för varje bet är bestämda på förhand (generellt lika stora som big blind).

Spelet börjar med att spelarna till vänster om dealern satsar en förbestämd summa kallad small och big blind. Detta för att det alltid ska finnas pengar att spela om, samt för att en spelare inte ska kunna sitta av en massa spel bara för att vara med till slutet.

Därefter får varje spelare två kort, ofta kallade hålkort. Utifrån dessa väljer man sedan om man vill vara med och spela (syna big blind) eller lägga sig. När alla har satsat eller lagt sig, delas floppen ut. Den består av tre öppna kort som spelarna nu ska försöka kombinera med sina egna, för att skapa en stark femkortshand. Det är sällan man lyckas bygga en riktigt bra hand på floppen, men ofta får man kanske stegdrag eller färgdrag, vilket kan göra det värt att fortsätta satsa för att försöka få en stege eller färg längre fram.

Den som istället lyckas träffa en stark hand tidigt i given, exempelvis en triss, vill förstås göra allt för att så få motståndare som möjligt följer med till nästa omgång. Denne spelaren satsar då högt för att avskräcka så många som möjligt. Har man en riktigt stark hand, till exempel en kåk eller en färg, kan det istället vara en bra idé att satsa lågt eller bara checka, för att locka med så många spelare som möjligt. Hur man väljer att spela är förstås något som beror på vilken typ av pokerspelare man är, och vilka planer man har för given. Detta är ofta något som kommer med erfarenheten som följer många spelade händer.

När alla satsat, synat, checkat eller lagt sig efter floppen, är det dags för turn-kortet. Det läggs upp bredvid flop-korten, och spelarna har nu sex kort att använda för att skapa en så stark femkortshand som möjligt. Det är viktigt att ha bra koll på vilka händer och kortkombinationer som är värda vad, och en duktig pokerspelare känner också till oddsen för att man ska lyckas träffa den hand man är ute efter. Många pokerproffs låter oddsen avgöra om de ska satsa, syna eller lägga sig. Då väger de oddsen för att träffa sin hand mot sannolikheten att det är den bästa handen, och räknar på om potten de kan vinna är tillräckligt stor sett till den summa pengar de måste satsa för att få vara med. Pokerodds och pottodds är alltså viktiga faktorer att känna till!

Efter den tredje bettingrundan är det så dags för det femte och sista gemensamma kortet – the river card eller femte gatan som det ibland kallas på svenska. När det är lagt är det dags för spelarna att satsa sinsemellan, och spelet slutar ofta med att någon satsar så mycket att de andra inte vill eller kan syna. Lika ofta slutar det istället med en showdown. Den uppstår när någon har satsat och blivit synad av någon eller några andra spelare, alternativt om alla spelare väljer att checka. Då visar man sina hålkort och jämför vem som har den starkaste femkortshanden. Vinnaren tar potten, och om flera spelare har lika starka händer, delas potten upp dem emellan.

Vid nästa giv flyttas dealern, liksom small och big blind, ett steg till vänster. Spelet fortsätter tills en ensam vinnare sitter med alla marker på bordet. Ofta sker detta efter att de två sista spelarna har gjort upp i en så kallad heads up.